Frågor och svar

Här kan du läsa om vanliga frågor och svar.

Hur vet man som myndighet eller kommun hur man ska göra med avtal om e-legitimeringar och e-underskrifter?

Vårt tips till kommuner och myndigheter som har eller planerar att införa tjänster som kräver e-legitimation eller e-underskrift är att göra en lista över befintliga avtal och titta igenom löptider. Avtalen kan heta Programvaror och tjänster 2014 Informationsförsörjning, EFST 2010, eID 2008, eID 2016 eller egen upphandling.

Om man behöver nytt avtal om e-legitimeringar eller e-underskrifter:

Det är viktigt att ta reda på vilka e-legitimationer och e-underskrifter som ingår, vilken teknik och prisbild som gäller och analysera behov av konvertering av identitetsintyg innan beslut om vilken avtalsväg som är bäst. Du som arbetar inom en kommun behöver veta om din kommun har anmält intresse till Kammarkollegiets ramavtalsupphandling.

Vad är Svensk e-legitimation?

Svensk e-legitimation är ett kvalitetsmärke för svenska e-legitimationer. E-legitimationsutfärdare ansöker till E-legitimationsnämnden, som  granskar och godkänner mot ett tillitsramverk. Tillitsramverket följer internationell standard. Godkända e-legitimationer har licensavtal med nämnden och får använda kännetecknet "Svensk e-legitimation".

Vilka berörs?

Företag och offentliga myndigheter som behöver e-legitimeringar i sina digitala tjänster har möjlighet att í framtiden kravställa på ett enkelt sätt genom att i sin upphandling ställa krav på att eID-leverantören ska leverera lösningar som är godkända enligt Svensk e-legitimation. eID-leverantörer och e-legitimationsutfärdare kan dra nytta av kännetecknet Svensk e-legitimation.

På sikt är det tänkt att kännetecknet ska hjälpa användare och ansvariga för digitala tjänster att veta vilka inloggningsmetoder som det finns anledning att hysa tillit för.

Varför behövs Svensk e-legitimation?

När myndigheterna i offentlig sektor, och de företag som vill, samverkar kring en gemensam kravbild leder det till en gemensam syn på tillitsnivåer samt till innovativa e-legitimationstjänster. Det blir enklare för varje organisation att ställa krav genom att hänvisa till att leverantörer ska erbjuda lösningar som är godkända på minst en viss tillitsnivå enligt Svensk e-legitimation. Svensk e-legitimation öppnar upp för nya aktörer att erbjuda e-legitimationstjänster och är en teknikneutral kravställning.

Nya EU-regler påverkar alla offentliga e-tjänsters e-legitimeringar och e-underskrifter. Svensk e-legitimation underlättar den samordning och övergång som krävs vad gäller tillitsnivåer.

Vilka e-legitimationer kommer att vara godkända?

Det är upp till varje utfärdare att besluta om att ansöka om att bli godkänd utfärdare enligt Svensk e-legitimation. Både nuvarande och nya e-legitimationer har möjligheten. I takt med att formella beslut fattas publiceras information här på elegnamnden.se.

Kan e-legitimationen användas i tjänsten?

Det finns inga regler i Svensk e-legitimation som hindrar att en individ använder sin e-legitimation i tjänsten. Frågor om anskaffning av e-legitimationer är upp till varje arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Om er organisation är på väg att upphandla e-legitimationer, t.ex. kopplade till tjänstekort eller id-kort, till era anställda eller uppdragstagare, får ni gärna höra av er till oss om ni behöver vägledning i kravställningen.

Vad gäller för offentlig verksamhet i privat regi?

De organisationer och privata aktörer som inte har rätt att upphandla enligt LOU upphandlar på annat sätt än genom avtal med E-legitimationsnämnden eller via Kammarkollegiets avtal. I en sådan upphandling finns det möjlighet att dra nytta av E-legitimationsnämndens arbete genom att ställa krav på att upphandlade e-legitimeringar ska vara kopplade till e-legitimationer som är godkända enligt Svensk e-legitimation.

Vad gäller för utländska e-legitimationer?

Svenska kommuner, landsting och statliga myndigheter som erbjuder e-tjänster med e-legitimeringar måste enligt lag även kunna ta emot godkända utländska e-legitimationer från 29 september 2018 (eIDASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster). För de myndigheter som tekniskt har lagt om till den offentliga federationen (E-legitimationsnämndens tekniska ramverk) är den utländska anslutningen till stor del löst. Anpassning till personidentitetsbegrepp och språk kan också vara nödvändigt för att dra verklig nytta av möjligheterna. Privat sektors digitala tjänster kommer att kunna delta frivilligt. Läs mer under vår flik om eIDAS.

Vad kan vi ersätta den gamla hänvisningen i våra föreskrifter med?

Många myndigheter har i sina föreskrifter en hänvisning till den tidigare E-nämndens vägledning (04:02) för myndigheternas användning av e-legitimationer och elektroniska underskrifter. Den vägledningen har förlorat aktualitet. Hänvisningen kan ersättas med följande text:

"E-legitimation: identitetshandling i elektronisk form, som vid elektronisk kommunikation används för legitimering, underskrift eller bådadera och vars utfärdare har avtal med E-legitimationsnämnden."

Med avtal menas här leveransavtal (om trafik) eller licensavtal (om kvalitetsmärket).