Frågor och svar

Här kan du läsa om vanliga frågor och svar.

Vad är Svensk e-legitimation?

Svensk e-legitimation är ett kvalitetsmärke för svenska e-legitimationer. E-legitimationsutfärdare ansöker till E-legitimationsnämnden, som  granskar och godkänner mot Tillitsramverket för Svensk e-legitimation. Tillitsramverket följer internationell standard. Godkända e-legitimationer har licensavtal med nämnden och får använda kännetecknet "Svensk e-legitimation".

Vilka berörs?

Företag och offentliga myndigheter som behöver e-legitimeringar i sina digitala tjänster har möjlighet att ställa krav på att eID-leverantören ska leverera lösningar som är godkända enligt tillitsramverket för Svensk e-legitimation. E-legitimationsutfärdare kan dra nytta av kännetecknet Svensk e-legitimation i sin marknadsföring.

På sikt är det tänkt att kännetecknet ska hjälpa användare och ansvariga för digitala tjänster att veta vilka inloggningsmetoder som det finns anledning att hysa tillit för.

Varför behövs kvalitetsmärket Svensk e-legitimation?

När myndigheterna i offentlig sektor, och de företag som vill, samverkar kring en gemensam kravbild leder det till en gemensam syn på tillitsnivåer samt till innovativa e-legitimationstjänster. Det blir enklare för varje organisation att ställa krav genom att hänvisa till att leverantörer ska erbjuda lösningar som är godkända på minst en viss tillitsnivå enligt Svensk e-legitimation. Granskningen och kvalitetsmärket Svensk e-legitimation öppnar upp för nya aktörer att erbjuda e-legitimationstjänster.

Nya EU-regler påverkar alla offentliga e-tjänsters e-legitimeringar och e-underskrifter. Svensk e-legitimation underlättar den samordning och övergång som krävs vad gäller tillitsnivåer. Tillitsnivåerna är jämförbara med EU:s tillitsnivåer (eIDAS).

Vilka e-legitimationer kommer att har kvalitetsmärket?

Det är upp till varje utfärdare att besluta om att ansöka om att bli godkänd utfärdare enligt Svensk e-legitimation och få använda kvalitetsmärket. Både nuvarande och nya e-legitimationer har möjligheten. I takt med att formella beslut fattas publiceras information här på elegnamnden.se.

Kan e-legitimationen användas i tjänsten?

Det finns inga regler i Svensk e-legitimation som hindrar att en individ använder sin e-legitimation i tjänsten. Frågor om anskaffning av e-legitimationer är upp till varje arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Om er organisation är på väg att upphandla e-legitimationer, t.ex. kopplade till tjänstekort eller id-kort, till era anställda eller uppdragstagare, får ni gärna höra av er till oss om ni behöver vägledning i kravställningen.

Vad gäller för offentlig verksamhet i privat regi?

De organisationer och privata aktörer som inte har rätt att upphandla enligt LOU upphandlar på annat sätt än genom avtal med E-legitimationsnämnden eller via Kammarkollegiets avtal. I en sådan upphandling finns det möjlighet att dra nytta av E-legitimationsnämndens arbete genom att ställa krav på att upphandlade e-legitimeringar ska vara kopplade till e-legitimationer som är godkända enligt Svensk e-legitimation.

Vad gäller för utländska e-legitimationer?

Svenska kommuner, landsting och statliga myndigheter som erbjuder e-tjänster med e-legitimeringar måste enligt lag även kunna ta emot godkända utländska e-legitimationer från 29 september 2018 (eIDASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster). För de myndigheter som tekniskt har lagt om till E-legitimationsnämndens tekniska ramverk är den utländska anslutningen till stor del löst sett ur ett tekniskt perspektiv. Anpassning till personidentitetsbegrepp och språk kan också vara nödvändigt för att dra verklig nytta av möjligheterna. Privat sektors digitala tjänster kommer att kunna delta frivilligt. Läs mer under vår flik om eIDAS.

Vad kan vi ersätta den gamla hänvisningen i våra föreskrifter med?

Många myndigheter har i sina föreskrifter en hänvisning till den tidigare E-nämndens vägledning (04:02) för myndigheternas användning av e-legitimationer och elektroniska underskrifter. Den vägledningen har förlorat aktualitet. Hänvisningen kan ersättas med följande text:

"E-legitimation: identitetshandling i elektronisk form, som vid elektronisk kommunikation används för legitimering, underskrift eller bådadera och vars utfärdare har avtal med E-legitimationsnämnden."

Med avtal menas här leveransavtal (om trafik) eller licensavtal (om kvalitetsmärket).