Pressmeddelanden

Pressmeddelande 2016-10-25

Statlig grundidentifiering och en öppnare digital infrastruktur ger en hållbar lösning för e-legitimering skriver E-legitimationsnämnden i sin rapport idag till regeringen

E-legitimationsnämnden rekommenderar nu flera åtgärder för en öppnare digital infrastruktur, stopp för id-kapningar och för att ge fler tillgång till e-legitimation och de offentliga e-tjänsterna.

– Det finns många fördelar för alla inblandade parter med de åtgärder vi presenterar, säger Gunilla Nordlöf, generaldirektör på Tillväxtverket och ordförande i E-legitimationsnämnden. En del kan vi börja med redan nu medan andra kräver mer utredning och utökade instruktioner till andra myndigheter.

På uppdrag av regeringen lämnar E-legitimationsnämnden i dag en rapport med en rad rekommendationer om hur säker e-legitimering ska tas omhand inför morgondagens utmaningar och digitala behov. I uppdraget som gavs i november 2015 ingick att se över och vid behov ompröva den fastlagda huvudmodellen Svensk e-legitimation då inte alla centrala aktörer anslöt sig som det var tänkt.  

I rapporten pekar E-legitimationsnämnden bland annat på följande åtgärder för att utveckla den tidigare lösningen och ge en hållbar försörjning av svensk e-legitimering:

  • Utveckla fler avtal för e-legitimering, istället för som tidigare endast ett. Det ger ökad valfrihet för både kommuner, myndigheter, e-legitimationsutfärdare och andra leverantörer.
  • Använd E-legitimationsnämndens tekniska ramverk (SAML2). Det ger en enhetlig hantering och enklare anslutning av e-legitimationer även från andra EU-länder.
  • Skapa en ny federativ central tjänst för metadata, för att säkerställa kommunikationen kring e-legitimering nationellt och internationellt.
  • Möjliggör e-underskrift i alla myndigheters e-tjänster oberoende av vilken e-legitimation användaren valt.
  • Utverka ett större statligt ansvar för grundidentifiering med stöd av biometri för att skapa en fullvärdig fysisk id-handling och minst en e-legitimation som kan ligga till grund för andra e-legitimationer (s.k. id-växling).

- Idag samordnar E-legitimationsnämnden myndigheternas behov av e-legitimering genom tjänsten eID 2016 Övergångstjänst. I rapporten ges rekommendationer för en långsiktigt hållbar försörjning av svensk e-legitimering, avslutar Gunilla Nordlöf.

E-legitimationsnämnden bildades 2011 för att stödja och samordna offentlig sektor inom e-legitimering och e-underskrifter nationellt och internationellt. Nämnden ska underlätta för fler att erbjuda e-legitimationer och e-underskrifttjänster till offentlig sektor. E-legitimationsnämnden är också Sveriges kontaktpunkt och företrädare inom gränsöverskridande elektronisk identifiering enligt EU-förordningen eIDAS och ansvarig för den svenska förbindelsepunkten (noden) för elektronisk identifiering över landsgränsen.

Läs rapporten Fortsatt försörjning av tjänster för e-legitimering och e-underskriftlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För frågor och kontakt:

  • Eva Sartorius, strateg, tel. 010 – 574 87 86
  • Eva Ekenberg, kanslichef, tel. 010 - 574 87 25


Pressmeddelande 2016-02-03

Nytt steg i arbetet med e-legitimationer

Fler elektroniska tjänster kräver säkra och effektiva metoder för att identifiera personer och företag. Myndigheten E-legitimationsnämnden, som har regeringens uppdrag att samordna offentlig sektors e-legitimeringar, lanserar nu en separat övergångstjänst.

Idag är e-legitimationer i Sverige uppbyggda av privata initiativ med BankID som den ledande lösningen. För användare behöver mer göras så att alla kan använda en e-legitimation. För offentlig sektor behövs standardiserad teknik som tillgodoser behoven för myndigheter och andra offentliga aktörer på ett mer hållbart och effektivt sätt. Alla parter har behov av att det är säkert och enkelt.

Arbetet med att ta fram andra regler för svenska e-legitimationer har inneburit flera utmaningar, inte minst när det gäller säkerhets- och ersättningsfrågor. Myndigheter och leverantörers anslutningstakt har varit för låg. Nu tas en ny, separat övergångstjänst fram. Syftet är att säkerställa försörjningen av e-legitimeringar och e-underskrifter på kort sikt och ge mer tid för översyn och utveckling  av regelverket Svensk e-legitimation.

Samtidigt bjuder E-legitimationsnämnden in berörda aktörer till en bred dialog och samlar förslag för att stegvis utveckla det offentliga regelverket för svenska e-legitimeringar. Regeringsuppdraget ska redovisas den 31 mars.

- Personer och företag i Sverige ska ha tillgång till enkla och säkra e-legitimationer. Vi har hittills inte nått ända fram till svenska e-legitimationer som tillgodoser alla behov. Nu växlar vi upp arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar lösning, säger E-legitimationsnämndens ordförande Gunilla Nordlöf.


E-legitimationsnämnden är en myndighet som arbetar under regeringen med att ta fram en infrastruktur för e-legitimationer. Genom att skriva avtal med E-legitimationsnämnden får offentlig sektor över tid tillgång till leverantörer och granskade utfärdare av e-legitimationer. När e-legitimationerna utvecklas kommer myndigheter att dra nytta av det utan nya upphandlingar och utan teknisk anpassning. Och medborgarna kan använda sin e-legitimation till samtliga myndigheter.

Läs mer på www.elegnamnden.selänk till annan webbplats

Kontaktperson: Eva Ekenberg, 010-574 87 25


Pressmeddelande 2015-10-30

Sju offentliga organisationer står tillsammans för 90 % av offentlig sektors e-legitimationstrafik

Minst ett hundratal offentliga myndigheter använder e-legitimeringar i sina e-tjänster. Det är resultatet i E-legitimationsnämndens nyligen genomförda enkät. 90 kommuner (av 165 svar), landstingen och 35 statliga myndigheter (av 140 svar) har behov av att i sina e-tjänster identifiera användare med hjälp av e-legitimationer.

Offentlig sektors e-tjänsters behov av e-legitimeringar förväntas växa med 39 % på två år, till 142 miljoner e-legitimeringar för inloggning eller underskrift år 2016. De flesta offentliga myndigheters transaktionsvolym är dock liten. Fem statliga myndigheter, en kommun samt Inera står sammanlagt för drygt 90 % av offentlig sektors e-legitimationstrafik.

Många offentliga myndigheter (117 st.) bedömer att de berörs av det lagstadgade obligatoriet att acceptera godkända utländska e-legitimationer i myndigheternas e-tjänster från hösten 2018 (eIDASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster). Behoven av utländska e-legitimeringar finns exempelvis inom starta företag, söka tillstånd, beskattningsområdet, sjukpenning, skolan, vården, omsorgen och socialtjänsten.

Läs mer om E-legitimationsenkätens resultat.

E-legitimationsnämnden är en statlig myndighet under regeringen som kvalitetsmärker e-legitimationer för samhällets räkning, samordnar och upphandlar offentliga e-tjänsters möjlighet till e-legitimering, samt stödjer offentliga myndigheters metod för e-underskrifter.


Pressmeddelande 2015-10-16

Offentliga myndigheter som går över till Svensk e-legitimation kan genom den s.k. övergångslösningen ligga kvar med befintlig teknik

E-legitimationsnämnden har fattat beslut om ett tilläggsavtalöppnas i nytt fönster till avtalet om Svensk e-legitimation, som möjliggör för statliga myndigheter, kommuner och landsting att under en längre övergångsperiod kunna ligga kvar med befintlig teknik för e-legitimationer, t.ex. BankID. Samtidigt fattade nämnden beslut om tillägg i regelverket som ytterligare ökar säkerhetenöppnas i nytt fönster i e-legitimationstrafiken och bidrar till att förbereda svenska myndigheter på införandet av EU-förordningen om e-legitimeringar över landsgränserna (eIDAS).

E-legitimationsnämnden är en statlig myndighet under regeringen som kvalitetsmärker e-legitimationer för samhällets räkning, samordnar och upphandlar offentliga e-tjänsters möjlighet till e-legitimering, samt stödjer offentliga myndigheters metod för e-underskrifter.